Taxametrar
heartbeats, are made of this, and this is pouring rain
Gammalt. Nytt. Smärtsamt.
Stenblock
Ord som kastar sig ut
ångerslöst
ärligt
Du kan prata med mig
jag lyssnar
jag fryser inte
Den bästa stunden
Berätta för mig
Kylan känns inte
som kyla
tills den fryser fast i hjärtat.
Den bästa dagen
I'll fight until the end
inte för att låta som 14 igen men
"We are inevitable"
Ruset
Du är mitt lyckliga slut men hur kan du veta att jag hatar klyschor
Inte ens i bara hud
kan du se på mig
att jag behöver dig,
och jag vill aldrig behöva
vara utan dig.
Inte ens genom skriken,
som får mina lungor
att vändas ut och in,
kan du höra
att jag saknar dig.
Inte ens när jag hoppar
mitt framför dina ögon
kan du förstå
att jag gör allt för dig
även fast du inte gör allt för mig.
Trafikljus som vägrar slå om
Här är jag. Sjuka ögon, trista kläder, ett hjärta som smält, darrande ben eller är det marken som skakar, huvudet högt men nedtryckt flera gånger om. Här står jag. Ni springer omkring mig, på väg, därifrån, jag undrar vart jag ska och hur, när jag är fastvuxen i cement.
Kärlek vid slutna ögon
Under öppen himmel,
bland öl och strålkastarljus
och Frej som säger att den här låten,
den handlar om att gå vidare
men jag vill bara vara här och nu.
För bara här finns känslan
av gåshud som brinner,
spärrar försvinner,
om jag står bredvid dig
tar du min hand då?
Fumlar omkring
bland svettiga kroppar, höga pulsar,
du får nudda min arm,
lyfta mig från marken
och upp till himlen om du vill.
Är det bara nu
som känslor är verkliga
när jag tror att jag drömmer,
och jag vill stanna tiden
när vi hoppar med armar i luften.
Det är du,
och jag,
och vi,
och tusen tankar,
oändligt med rytmer.
är det någon som har något bra att säga? på riktigt?
"Jag minns att jag tänkte förut, att livet handlar om mer än kärlekspirr och vänner för livet. Det liksom måste göra det. Även under regnet, på bron, i gryningen, bland alkoholrus och ömma fötter. Det är kanske därför jag nästan springer fram. Mina ben söker snabbare än mina tankar efter något mer, något större än det här. Något större än utsikten från bron, trots att den är vacker som den är, trots att jag knappt lägger märke till den när jag rusar förbi, för om jag hade stannat hade jag sett att bilden är en illusion och verkligheten, den man vill komma åt, faktiskt är onåbar."