Här är jag. Sjuka ögon, trista kläder, ett hjärta som smält, darrande ben eller är det marken som skakar, huvudet högt men nedtryckt flera gånger om. Här står jag. Ni springer omkring mig, på väg, därifrån, jag undrar vart jag ska och hur, när jag är fastvuxen i cement.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0